Du kan läsa om Annika Luther och hennes böcker t.ex. i Boksampo (https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175972897724) och på Schildts och Söderströms förlags webbsidor (https://litteratur.sets.fi/forfattare/annika-luther/)
Jag hittade också en tidskriftartikel om denna finlandsvenska författaren: Wrede, Petra: Annika Luther: en ny skicklig ungdomsförfattare i tiden (Onnimanni 2/2003) och några recensioner (Horisont 2/2003, Nyt tid 22/2000 och Nyt tid 49/1998)
Frågan om uppsägningsskydd behandlas i Arbetsavtalslagen 26.1.2001/55.
I Åbo stadsbiblioteks samlingar http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=find2&sesid=1139833112&ulang=… finns bl.a. verket "Arbetslagstiftning 2005". Här upptas i kapitel 6 (s 12-14) frågan om upphävandet av arbetsavtal och grunderna för uppsägning. Arbetsgivaren måste ha vägande skäl att säga upp ett arbetsavtal. De kan ha samband med arbetstagarens person eller grunda sig på ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
Efter en redogörelse för förfarandet vid upphävandet av ett arbetsavtal upptas frågorna om skadeståndsskyldighet.
En arbetsgivare som ogrundat upphävt ett arbetsavtal kan
föreläggas att betala ersättning. Skadeståndsskyldigheten behandlas i...
Anna är ett mycket gammalt namn som härstammar från hebreiskans Channah, som betyder nåd eller den benådade.
Namnet är ett av de vanligaste i hela kristenheten och förekommer sedan 1100-talet i helgonlängderna.
Enligt Stora namnboken av albert W Carlsson förekommer Anna som förled i ca 70 dubbelnamn.
Lena är en svensk kortform av Magdalena, som betyder "kvinna från Magdala". Namnet är känt sedan 1400-talet.
I England är Lena en kortform av Helena, som betyder "den förtrollande".
Inga dubbelnamn tas upp i namnböckerna, vilket kan tolkas som att namnen bör behandlas var för sig!
I Namnarkivet finns mera upplysningar on namnen. Se gärna
http://www.kanalen.org/namnarkivet/index.php?function=extstat&namn=Anna…
I Allergi- och astmaförbundets Internet-sidor finns det mycket information om allegisanering:
http://www.allergia.com/index.phtml?menu_id=37&lang=1
Materialet är till största delen på finska. Sveriges astma- och allegiförbundets sidor finns här:
http://www.astmaoallergiforbundet.se/
De här böcker kunde vara nyttiga för dig:
- Allergisanering hemma / Christina Landerslev, Karin Vaarning (1995)
- Allergiboken : frågor och svar om allergi och annan överkänslighet / [manus: Gerd Bennich] (1994)
Hugo Bergroth var gift med Maria Elisabeth(Elsa) Fabricius. Deras äldsta barn hette Ernst William Gladstone. Dotterns namn var Ester Mary Elisabeth och det yngsta barnets Charles Erik Hugo. Dessa uppgifter hittades i Carpelans bok om Helsingfors universitet. Boken kan beställas från stadsbibliotekets magasin i Böle, men den finns också på Nationalbiblioteket.
Hits 2005 är för tillfället utlånad från Borgå stadsbibliotek. Om du har ett lösenord kan du själv reservera den via nätet, annars kan du kontakta oss per telefon. Reserveringsavgiften är 1,10.
Vi föds alla med blå ögon, också hundar och kattor.
Om vuxna kan ha lila ögon kan jag inte uttala mig, då jag inte hittat något belägg för det!
Jag antar att intensivt blå ögon kan se lila ut i vissa belysningar.
Ögonens färg är ett intressant ämne som man kan läsa mera om på bl.a.
http://www.seps.org/oracle/oracle.archive/Expert/Toco/Life_Science.Gene…
http://www.seps.org/cvoracle/faq/eyecolor.html
http://www.foraldrarochbarn.se/templates/template_305.asp?number=48942&…
Jag hittar en finsk bok med ovannämnd titel, den är Kampman, Reima, Du är inte ensam : en undersökning av människans sidopersoner / Reima Kampman ; övers. av Ralf Parland: Askild & Kärnekull, 1976. Boken berättar om människans sidopersoner och har hypnos som forskningsmetod. Denna Reima Kampman har utgivit flera böcker, och två av dem med en kvinnlig författare Eeva Särkkä. De finns inte översatta till svenska
Kampman, Reima - Särkkä, Eeva, Avun tarpeessa. Gummerus Jyväskylä 1980.
Särkkä, Eeva, Seitsemän sisarta Weiling + Göös Espoo 1983.
Skulle kanske den förstnämnda kunna vara den boken du söker efter? Boken finns i t.ex. Helsingfors stadsbibliotek, i fall du vill fjärrllåna den, borde du kontakta ditt närmaste bibliotek. Boken är...
Med hjälp av dessa adresser kan ni troligen komma vidare.
Finnish Association of Mining and Metallurgical Engineers http://www.vuorimiesyhdistys.fi/
Geological Survey of Finland http://www.gtk.fi/welcome.html
The Helsinki University of Technology, pages of the Laboratory of Metallurgy
http://metallurgy.tkk.fi/english/index.php
Enligt lag om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare 3.5.1961/236, 1 § uddelas stipendier och stöd "årligen till författare och översättare, på grund av att böcker som de författat eller översatt tillhandahålls avgiftsfritt på allmänna bibliotek" (FINLEX).
Biblioteksstipendier och -stöd ansöks från centralkomissionens för konst nämnd för bibliotekstipendier. Ansökningsblanketter kan beställs från centralkomissionen per e-post tktinfo@minedu.fi
eller hämtas från flera platser. Ansökningsblanketten kan också utskrivas hos centralkomissionen för konsts web-sidor. Sista ansökningsdag är den 31.1.
Mer information på Internet http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… , per e-post tktinfo@...
Gamla Hufvudstadsblad kan man läsa i tidningsläsesalen vid Helsingfors universitet. Alla gamla tidningar finns som mikrofilm. Om man vill ta kopior är det bäst att reservera en maskin med kopieringsapparat.
Telefonnumret till tidningsläsesalen: 09-19122743 kl. 9-16
Om du bara är intresserad av enskilda artiklar i gamla Hufvudstadsblad kan du kontakta Brages Pressarkiv, http://www.bragespressarkiv.fi/index.html.
Den långa lånetiden beror på att huvudbiblioteket i Böle stängdes i början av december. Den vanliga lånetiden hade alltså blivit för kort. Huvudbiblioteket skall renoveras och kommer att vara stängt i ca 10 mån.
Det lättaste sättet att hitta material över Kekkonen är att söka i Fennica-databasen, http://finna.fi . Fennica är Finlands nationalbibliografi och innehåller uppgifter om monografier, periodika och annat material producerat i Finland. Där finns även uppgifter om publikationer som har utgetts utomlands men som handlar om Finland. Mera information om databasen hittar ni på sidan http://www.lib.helsinki.fi/svenska/bibtjanster/fennica.htm . Välj ämnesordsökningen och använd ämnesordet Kekkonen, Urho. Med det hittas 201 träffar.
På Genealogiska Samfundet i Finland finns det sakkunniga som kan hjälpa vidare. Samfundets address på nätet är http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm . På webbplatsen finns praktiska råd när det gäller att släktforska. På deras sidor finns även databasen Hiski, som skulle kunna intressera dig http://www.hiski.fi/indexr.htm .
Samtliga kyrkböcker finns mikrofilmade på rullfilm fram till ca 1850-1860. Hela serien av mikrofilmer finns i Riksarkivet i Helsingfors, http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/ .
Boken finns i Vasa stadsbibliotek. Gå till verkkokirjasto.vaasa.fi/Vaasa? så du kan reserveran den. För att reservera behöver du lösenord, som du kan få genom att besöka biblioteket. Förstås du kan också ringa till biblioteket och reservera.
Kursen Ni hao i mandarin är en nybörjarkurs och den har bl-a gått som radiokurs. Den kan lånas på Helsingfors stadsbibliotek t.ex och den omfattar en bok och 10 c-kassetter. Kursen är producerad av Statens AV-central.
Dikten ni söker heter Jag famnar dig -
och den utgavs år 1934 i Diktonius diktsamling "Mull och moln". Dikten hittas också i Diktonius "Samlade dikter"(1987). Den bit av dikten som ni minns är från slutet av dikten, och låter så här:
Jag famnar dig, du röda höst,
jag älskar dig, du bistra tid,
ei skapt för smek, men nappatag:
en käresta för mogna män.
Borgå stadsbibliotek har böcker på svenska av två kvinnliga estniska prosaister och en poet. De är Viivi Luik och Maimu Berg samt Doris Kareva.
Helsingfors universitetsbibliotek har en bibliografi över svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska:
Liivamets, Maire. Rootsi kirjandus eesti keeles ja eesti kirjandus rootsi keeles = Svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska. 1993
Estonian Literature Information Centre uppger förutom de ovan nämnda poeten Kristiina Ehin. (se adressen http://www.estlit.ee/?id=1470)
