Från Traditionsarkivet fick vi ett sådant här råd: Det lönar sig att kontakta klubbens ordförande eller någon klubbmedlem och fundera tillsammans på vem som kan ha filmerna: kanske det kan finnas någon släkting eller bekant till mannen. Eller ni kan kontakta någon som nu är aktiv inom någon filmklubb i Vasa t.ex.: Klas Fransberg eller Christian Olsson (delägare i Pohjanmaan Antikvariaatti på Handelsesplanaden 18, tel: 06- 3177988).
Kanske någon av dessa personer kan ha vetenskap om var filmerna finns/om de bevarats.
Det innebär att personen är i statlig eller kommunal tjänst. Till exempel sjuksköterskan, läraren eller bibliotekarien kan vara i statlig eller kommunal tjänst, men det är inte nödvändigt.
Om deras kollektivavtal kan man läsas även på nätet:
http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/02_henkilostohallinno…
http://www.kuntatyonantajat.fi/sv/avtal/Sidor/default.aspx
Olof (Ola) Birger Hansson föddes 9.4.1919 i Helsingfors och dog för några år sedan i Helsingfors. Hans föräldrar var sjökaptenen Birger Hansson och sjusköterskan Eva Fritsch. Han var gift tre gånger. De två första makor var arkitekter och den sista makan var sekretären Seija Lahtinen. Han blev arkitekt år 1946 i Helsingfors. Han studerade ochså utomlands, t.ex. i Skandinavien, Frankrike, Italien, Västtyskland och USA. Han var som "visiting professor" vid University of New Mexico 1987. Han var anställd i några arkitekturbyråer utomlands, t.ex. i Stockholm och i Basel år 1946-49. Sin egen arkitekturbyrå etablerade han år 1954 i Helsingfors. Han verkade som assistent i arkitektur vid Tekniska Högskolan år 1949-52, i stadsplanering år 1954-55...
Du tänker antagligen på Kaptenen från Köpenick, som gett upphov till ordet köpenickiad.
En köpenickiad kallas bedrägeri med användande av falskt namn eller föregiven befogenhet. Benämningen kommer från en kupp i oktober 1906, då skomakaren Wilhelm Voigt, iklädd preussisk officersuniform, lyckades förmå en avdelning soldater att följa med till rådhuset i Köpenick, där stadens myndigheter tvingades utlämna stadskassan. Händelsen väckte löje som exempel på överdriven preussisk underdånighet inför det militära och blev ämne för ett lustspel ("Kaptenen från Köpenick") av Carl Zuckmayer.
Källa: Nationalencyklopedin
Berättelsen finns översatt till svenska och har getts ut av Radiotjänst.
Kaptenen från Köpenick : en tysk saga / Carl Zuckmayer ;...
Tyvärr finns det inte så många recensioner om nya finska böcker på svenska, och jag kunde inte finna sådana sidor som skulle samla dem ihop. Finlandssvensk litteratur kan finnas bättre, till exempel på Huvudstadsbladets sidan: http://hbl.fi/kultur/finlandssvensk-litteratur, och Lysmaskens sidan: http://www.lysmasken.net/. Om en finsk bok översättas till svenska, man troligen skriver en recension om det, men mest av finska böcker översättas inte.
Om du inte förstår finska, du kan använda Google översätt (http://translate.google.com/?hl=sv&tab=wT#) som automatiskt översättar finska till svenska. Översättningen är inte så bra men det kan förstås. Finska recensioner kan finnas på finska tidningarnas sidor. ”Helsingin Sanomat” har även...
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Visan Piglönen finns i notsamlingen "Uti vår hage och många andra visor". Notsamlingen (med text) finns i Pargas stadsbiblioteks samlingar:
http://www.blanka.fi/biblioteken/pargas/
Böckerna i Neapelkvartetten av Elena Morrante borde läsas i denna ordning:
Min fantastiska väninna : bok 1 : barndom och tonår (L'amica geniale, 2011)
Hennes nya namn : bok 2 : ungdomsår (Storia del nuovo cognome, 2012)
Den som stannar, den som går : bok 3 : åren mitt i livet (Storia di chi fugge e di chi resta, 2013)
Det förlorade barnet : bok 4 : medelålder och åldrande (Storia della bambina perduta, 2014)
http://www.helmet.fi/fi-FI
https://www.kirjasampo.fi/fi
Noter till lovsången du letar efter finns åtminstone i de här notböcker: Ge mig en himmel: 60 sånger för ungdomar (2003) och Jubla I Herren 2: stora lovsångsboken (2003). Notböcker finns I några bibliotekens samlingar, till exempel i Åbo. Du kan beställa noter till ditt eget bibliotek som fjärrlån.
Regn faller sällan lodrätt in i skorstenen, utan i en vinkel beroende på vindens kraft. Regndroppar träffar alltså skorstenens insida, där de snabbt uppsuges i poröst tegel. Vatten hinner aldrig ända till eldstaden. En huva över skorstenen skyddar från fuktens förvittrande inverkan.
På Benema AB:s sida (http://www.dinbyggare.com/ny/artiklar/artikel.asp?docid=12) står det: ”Väder och vind har en stor bidragande orsak till skorstensskadorna. En sommar med mycket regn gör att tegel-stenarna drar åt sig fukt. Den värme som stiger upp i skorstenen orkar inte torka ut fukten. Sen kommer vintern med minusgrader då fryser fukten och kan spränga sönder både stenar fogar och murbruk. Därför är det viktigt med ett skorstensskydd som håller regn och...
I en översättning av N.-B.Storbom (Okänd soldat, Wahlström & Widstrand, 1978) säger Lahtinen så här (fjärde kapitlet, på sidan 109):
"Tror. Di tror ingenting. Di vet. Di har räknat, dedäran, kalorinerna eller vad fan det heter, som ska finnas i maten. Gå och klaga så får du si att di sticker en uträkning under näsan på dej som bevisar att du int kan va hungrig. Och för resten. Man törs ju int klaga. Minn du int hur det gick för Isoaho."
Enligt Fono.fi har Antti Sallamo har komponerat och författat texten till sången med titel Synnyinmaa Finlandia.
http://tinyurl.com/4xk7vdo
Sången finns bl.a. på en skiva med samma namn. Inspelningen är gjord av Valto Rautiainen år 1983.
http://tinyurl.com/3gy2gtx
(Fono.fi är en biblioteksanpassad version av skivarkivets Fono-databas vid Rundradion)
Enligt publikationen Skolbiblioteket i Finland : ett utbildningsstyrelseperspektiv http://www.avi.fi/swe/Verker/Vastraochinrefinlandsrfv/aktuellt/Handelse…
är skolbibliotekstjänsterna ordnade på följande sätt:
•Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre
•Skolans bibliotek är en filial till det kommunala biblioteket
•Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen
•Biblioteket finns i ett skolkomplex
•Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas långt borta)
Beträffande enskilda skolbibliotek finns det inte någon vidare information eller statistik att tillgå.
Om skolbibliotek i Svenskfinland fås den bästa översikten genom Bittis-projektets publikationer:
Bittis : två små skåp...
Skulle det kunna vara någon av följande:
Viveca Lärn: Vad händer om man vänder på Paris, 1980. Tekla Tedin är 12 år och bor i Göteborg. En vår åker hon med sin pappa Tommy till Paris i en hel månad. Tommy är konstnär och vill se det berömda ljuset i Paris. Men det är istället Tekla som hittar en massa saker. I boken smakar de bl.a. på croissanter.
Mats Rehnman: Livias resa, 1988. Bilderbok för mindre barn om en treårig flicka som reser med föräldrarna till Frankrike.
Birgitta Lindqvist: Emilia och havet, 1994. Berättelse om bilresa med familjen till ”kontinenten”: Rom, Provence, Paris etc
Christina Björk och Lena Andersson: Linnéa i målarens trädgård, 1985. Berättelse om en flicka som reser till Paris och besöker den berömde konstnären...
Www.behindthename.com känner inte till namnet Meka, om ni avser ett förnamn. Som firmanamn tycks Meka förekomma och förefaller vara en förkortning av Mekanisk. Mega är ett indonesiskt namn och Meike ett tyskt förnamn.
Se vidare
http://www.behindthename.com/php/search.php?terms=meka&nmd=n&gender=bot…
Aino Vastamäki är inte omtalad i Keramikkonsten i Finalnd, 2006, och hon är inte heller förtecknad i någon bildkonstnärsmatrikel. På internet hittade jag följande notis om henne:" Synnerligen fin akvarellmålning av Aino Vastamäki,född 1932 i Merikarvia,Finland.Hon har gjort ett flertal naturstudier i ett flertal Europeiska länder.Åren 1947-1957 arbetade hon på porslinsfabriken Arabia i Helsingfors."
Se:
http://www.budera.se/detail.asp?id=2718626
Det är värt, att kontakta arabias museum med er förfrågan:
http://www.arabianmuseo.fi/web/museumarabia.nsf/pagesbylevel/SWE0?OpenD…
Ni kan söka uppgifter om Uno Albert Finnilä i bla: 1) Eteläpohjalaisia elämäkertoja, A-L, sid. 107 (1963). 2) Brage. Årsskrift 1946-1947. Vasa Brages festskrift (Vasa 1948). Sid. 33-37 har Uno Finnilä skrivit "Bragegårdens tillkomst". 3) I Christer Bouchts bok Från Paradiset till främsta linjer kan Uno Finnilä vara omnämd.
Ni kan också söka på nätet http://www.vaasalaisia.info/vaasapedia/index.php/Etusivu
Där kan man söka på namn. Och ni borde vända er till landsarkivet i Vasa. Där får ni nog bästa svar på era frågor, kontaktuppgifter: kundtjänst 0624140411, e-postadress: vasa@narc.fi och utredningar 0624140410.
Släktforskning är ett mycket intressant område med tonvikt på forskning i sådana urkunder, som inte finns på allmänna bibliotek i Finland. Vidare förutsätter det ofta specialkunskaper inom området. Man kan kontakta professionella släktforskare och man kan själv forska i sin släkts öden. Slaäktforskarna i Finland har en egen sammanslutning och på deras internetsidor finns både vägledning och information.
Se gärna
http://www.genealogia.fi/index.php?lang=sv
