Ja, vi elsker dette landet är Norges nationalsång. Texten är skriven av Björnstjerne Björnson 1859-1868. Jag hittade två länkar till svenska översättninggar :
Lyrics translate https://lyricstranslate.com/en/norwegian-national-anthem-ja-vi-elsker-dette-landet-early-20th-century-until-today.html-3
https://lyricstranslate.com/en/ja-vi-elsker-dette-landet-ja-vi-%C3%A4lskar-detta-landet.html
Sången "Kärleken är" finns tillgänglig i huvudstadsregionens bibliotek i bl.a. följande publikation:
Tjejernas bästa : Klassiska sånger inspelade av kvinnliga artister. Här finns text, melodistämma och gitarrackord.
Se tillgänglighet och andra alternativ,
http://www.helmet.fi/
Du kan använda Digi- och Befolkningsregistercentralens adresstjänst. https://dvv.fi/sv/adresstjanst
"Via adresstjänsten kan man söka gällande adresser till nästan alla som bor permanent i Finland. Uppgifterna i tjänsten baserar sig på befolkningsdatasystemet, som upprätthålls av Befolkningsregistercentralen och magistraterna.
Adressuppgifter söks enligt personens för- och efternamn. Efternamnet kan också vara före detta. Om man vill precisera sökningen kan man använda bl.a. personens ålder, födelsedatum och nuvarande eller tidigare hemkommun.
Via adresstjänsten utlämnas adresser för enskilda och entydigt identifierade personer som fyllt 15 år och som inte har förbjudit att deras adress utlämnas."
Adresstjänsttelefonen...
Från år 509 före Kristus blev staden Rom en republik. Roms grannar bestod av många olika folkslag med konflikter, som romarna var skickliga på att utnyttja. Romarna började nu utvidga sitt område åt alla håll genom strider med grannfolken. En av romarnas metoder för att hålla ordning på det allt större riket var att flytta ledare från det erövrade området till Rom. Dessa ledare fungerade då som garanter för att hemländerna höll sig lugna. Omkring 200 före Kristus var hela Italien romerskt. Genom krigen med Kartago i Nordafrika blev Rom den starkaste sjömakten i Medelhavet och kunde efter hand lägga under sig alltfler områden och riken.
Det lönar sig att läsa allmänna och historiska uppslagsverk om man vill ha reda på mer om de stora dragen...
På föreningen Rymdforums www-sidor (http://www.rymdforum.nu/)
finns det mycket information om rymden och rymdraketer. Så heter det om rymdraketens motor:
En raketmotors syfte är att omvandla den kemiska energin från förbränningen till rörelseenergi
Då rörelseenergin kan skrivas 1/2 * Massan * Hastigheten i kvadrat, inser man att get gäller att få
förbränningsprodukterna att åka ut motorn med så hög hastighet som möjligt. En bra raketmotor
som använder väte och syre som "bränslen" kan idag ge utloppshastigheter på c.a 4 km/s.
Sätt att generera höga hastigheter är dels valet av bränsle (hög energi)
men även höga tryck i brännkammaren. För att höja trycket kan man dels ha högt tryck i bränsle-
tankarna, vilket är bra för små motorer och små...
"Verbets tema" är namn på de grundläggande formerna hos verbet. Temat innehåller de verbstammarna som behövs för att kunna bilda de olika verbformerna i alla olika tempus och modus och infinita formerna. Normalt anges i svenskan infinitiv, imperfekt och supinum. Om verbets tema, se http://svenska2.oer.folkbildning.net/index.html%3Fp=201.html . Tempusformerna berättar när någonting händer, presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Mera om temaformer och tempusformer http://www.ordklasser.se/verbets-former.php .
Skulle behöva lite tilläggsinfo. Söker du finlandssvenska författare eller finska författare som har översatts till svenska? Kända finska författare som har översatts till flera språk, bl a svenska, är t ex Mika Waltari och Arto Paasilinna. Om du har möjlighet att besöka biblioteket, hjälper vår info på vuxenavdelningen gärna dig. Eller kanske vill du skriva email direkt till mig och berätta lite mera så jag kan kanske skicka dig en lista?
Astrid Lindgrens böcker är översatta till 107 olika språk (februari 2019) enligt uppgifter på adressen https://www.astridlindgren.com/sv/vanliga-fragor-och-svar/oversatta-spr…
Till ex. Anja Snellman (Rädlans geografi), Leena Lehtolainen (Dödspiralen), Leena Lander (De mörka fjärilarnas hem), Johanna Sinisalo(Bara sedan solen sjunkit) och Rosa Liksom (Paradis ultra light) är samtida finska kvinnliga författare som har man översatt till svenska.
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
Tyvärr har vi inga publikationer om detta ämne men det skulle löna sig att ta kontakt med Finlands ambassad i Turkiet. www.finland.org.tr
Även OECD publicerar statistik om Turkiet på nätet, kolla
www.oecd-ilibrary.org
Om du söker i Åbo biblioteks databas Vaski
http://www.turku.fi/vaski
med de två ämnesorden saksan kieli och lukemistot under varandra så hittar du sådana läseböcker. De svåraste orden har förklaringar på tyska längst ner på sidorna.
De nyaste böckerna innehåller också CD-skiva.
Det är dessutom möjligt att söka med klassnummer 89.41072. På så sätt hittar man också äldre läseböcker som är utan ämnesord.
Frankrike, Italien, Portugal, Spanien - länder vars språk är romanska, d.v.s. har sitt ursprung i latinet. (Andorra, Monaco, San Marino hör även de till ifrågavarande område.)
Den svenska texten till Ilmari Hannikainens sång "Färdemannens psalm" är skriven av Nino Runeberg och den finns till exempel i sångboken ”Suuri toivelaulukirja 3" (Musiikki Fazer).
https://finna.fi
Suuri toivelaulukirja 3 (F-Kustannus, 2002)
Tack för din språkfråga. Slabben tycks vara en liten kiosk som sköts av skepparen/kaptenen på ett fartyg. Verbet slabba är en gammal sjöterm som betyder ’bekläda tåg med segelduk till skydd’ (Svenska Akademiens ordlista). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar det som ’sjöt. för tillfälligt bruk omlinda tåg l. förtöjningar o. d. med klädsel av gammal segelduk l. kasserat tågvirke till skydd mot skamfilning; (…)
Under uppslagsordet slabbning står det i SAOB: ’ (i sht förr) sjöt. om gammal segelduk l. kasserat tågvirke varmed tåg, förtöjningar o. d. för tillfälligt bruk omlindas till skydd mot skamfilning; äv. abstr., om handlingen att slabba’ (…)
Under slabbning står det följande om ordets...
Reglerna för hur prisangivelse i euro skall göras hittas på
http://www.vm.fi/files/asiakaspalveluswe.pdf . Europriser skrivs på följande sätt 12,45 € - 12,45 e - 12 e 45 cent (snt) - 45 cent (snt).
Kan tyvärr inte spekulera i orsakerna till de avvikelser, som du konstaterat. Kanske skulle du kunna fråga Konsumentverkets telefonrådgivning (vardagar 9-15 telefon 09–7726 7821) eller Länsstyrelsernas konsument- och konkurrensavdelningar, http://www.intermin.fi /sve/yhteys.html som ger information och råd om prismärkning.
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
Det finns olika artikeldatabaser där man kan söka artiklar med hjälp av personnamn eller referensord. I artikeldatabaserna kan man dock inte läsa hela artiklar utan får endast information om artikeln, till exempel i vilken tidning och i vilken nummwr av tidningen artikeln finns.
Aleksi är en artikeldatabas där det finns information ur inhemska tidskrifter och tidningar. Aleksi kan man använda på biblioteket.
Från databasen Brages Pressarkiv (http://www.bragespressarkiv.fi/start/) hittar du information som kommer från den finlandsvenska pressen.
Dessutom har några tidningar sina egna avgiftsbelagda arkiv. Sådana tidningar är till exempel Kauppalehti och Helsingin Sanomat.
Från databasen Aleksi hittar man dock också ett begränsat antal...
Kunde boken vara "Sagan om rödhaken Robin" av Pat Wynnejones? Originaltitlet: The story of Robin Redbreast.
Den publicerades på svenska år 1984 av EFS-förlaget.
I denna bok stannar dock rödhaken Robin hela vintern eftersom han blir vän med en gammal man som ger honom frön under den kallaste tiden.
Hela världsdelen Oceanien samt Papua-Nya Guinea kan studeras på adresserna:
www.ui.se/fakta/amerika/papuanya.htm
www.molndal.se/bibl/xnr.htm.
Vidare kan jag rekommendera bokserien VÄRLDEN IDAG, band 23, som behandlar just det du frågar om!
