Följande helgdagar infaller i Finland på onsdagar under åren 2011-2025
nyårsdagen (1.1.): 2014, 2020, 2025
trettondagen (6.1.): 2016, 2021
första maj (1.5.): 2013, 2019, 2024
självständighetsdagen (6.12.): 2017, 2023
juldagen (25.12.): 2013, 2019, 2024
annandag jul/stefanidagen (26.12.): 2012, 2018
julaftonen, som egentligen är vardag (24.12.): 2014, 2025
eller
2011: ingen
2012: annandag jul/stefanidagen
2013: första maj, juldagen
2014: nyårsdagen, julaftonen
2015: ingen
2016: trettondagen
2017: självständighetsdagen
2018: annandag jul/stefanidagen
2019: första maj, juldagen
2020: nyårsdagen
2021: trettondagen
2022: ingen
2023: självständighetsdagen
2024: första maj, juldagen
2025: nyårsdagen, julaftonen
Oja, Heikki
Allakkatieto. - Weilin...
Tyvärr har vi inte den boken här. Men den finns på universitetsbibliotek Tritonia i Vasa. Du kan fråga efter boken där. Här hittar du kontaktuppgifterna:
http://www.tritonia.fi/?d=347&l=2
Man skriver "andra världskriget" och "vikingatiden". Dom är beskrivande namn, inte egennamn liksom personnamn, gatunamn, ortnamn eller varumärke https://www.prefix.nu/stor-eller-liten-bokstav.html, substantiv, egennamn Svenska Akademiens grammatik, https://svenska.se/SAG_Volym_2.pdf
Det är nog möjligt att skriva och tala informellt om "Talvisota", men i historiska texter skall det vara "talvisota" eller "finska vinterkriget".
Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen.
Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987)
Listan ingår också i artikeln:
http://vasaregionen.fi/regionsinfo/historia/vasa-som-huvudstad/
2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av:
Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet),
Otto Stenroth (Ungfinska partiet),
Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet),
Arthur Castrén (Ungfinska partiet),
Alexander Frey (Svenska folkpartiet),
Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister),
Juhani Arajärvi (Finska partiet),
Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet),
Kyösti Kallio (Agrarförbundet),
Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet),
Jalmar Castrén (...
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
Aleksis Kivis Metsämiehen laulu Jägarvisa, översatt av Rafael Lindqvist, finns i boken "Finsk lyrik I" (Hfors 1926)
http://www.helmet.fi/record=b1026911~S9*fin
http://www.aleksiskivi-kansalliskirjailija.fi/fi/index.php?Itemid=131&i…
Vladimir Majakovskijs dikt "Leikkisät pilvet" kan hittas översatt på svenska åtminstone i den finska barnfilmen "Solen är en gul giraff" med namnet "Visst kan man se djur på himlen". http://www.helmet.fi/record=b1901207~S9*fin
Källor:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/fi-FI/PoemDetails.aspx…
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=73522&a=924299&printerfriendly=tr…
I den finska nationalbibliografin Fennica hittade jag följande referens:
https://finna.fi
På finska heter boken alltså "Lupa syödä : opas syömishäiriöiden hoitoon" och den är utgiven av Edita. ("Hakutulos" betyder helt enkelt "Sökresultat".)
Och här har du kontaktinformation till förlaget Edita:
http://www.edita.fi/yhteystiedot
Tydligen finns det inte. Enligt Fennica (Finlands nationalbibliografi: https://finna.fi har det inte översatt någon om hans diktsamlingar på finska.
Enligt Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin), som är en referensdatabas av översatt poesi, finns den här dikten inte heller översatt på finska i någon diktantologi eller i poesi- och litterära tidskrifter:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/
Här är några böcker om släkter i Närpes:
Axplock. Ur hembygdens och släkternas historia. Närpes släktforskare.
Berlin, John: Släkten Pellas-Qwick-Söderback från Yttermark, Närpes. (3 delar) 2000-2003.
Franzén, Valter: Henrik Mattsson Fratt och hans ättlingar. Vasanejdens släktforskare. 2000
Granfors, Allan: Övermark. Isaac Mattsson Granfors på Granfors hemman i Övermark och hans efterkommande. 2006.
Nordgren, Venzel: Ättlingarna till bonden på Mattfolk hemman i Yttermark, Närpes mellan åren 1546-63 Mats Andersson Mattfolk och grenen Gädda. 2009.
Sörhannus, Tom. Sörhannus släkt och Skrattnäs hemman i Pjelax. 2005.
Böcker om emigration från Närpes / Svenska Österbotten:
Närpes igår och idag. Närpes...
I ditt fall tror jag att det är bäst att du söker dig till ett bibliotek (t.ex. Tölö, Richardsgatan eller Böle som har det bästa utbudet på svenska) och bekantar dig med något allmännt konversationslexikon, ifall du inte speciellt vill koncentrera dig på gotiken inom arkitekturen eller konst .
Du kan också beställa tid på en av bibliotekets internetstationer och gå in något av de elektroniska uppslagsverk som man kan söka på nätet. Encyclopedia Britannica (engelskt) och Webfacta (finskt) verkade bägge ha relevanta uppgifter om gotiken. Bibliotekens personal hjälper dig gärna med att hitta uppslagsverken, både i pappersformat och på webben.
Vi har inte Högskoleprovet i Finland, och i finska bibliotek finns det inte böcker till det. Det lönar sig kanske att fråga om saken av svarstjänsten från Sveriges bibliotekarier: Bibblan svarar. Den kan du hitta här:
http://bibblansvarar.se/
Här nedan en webbsida för att träna på högskoleprov:
https://hprovet.se/
Här finns några memoarer och noveller son kunde vara lämpliga.
- Vivi-Ann Sjögrens självbiografisk serie: Kattens ansikte: barndomsår 1938-1947, Lasses kiosk: 1947-1956 och Liten fru i litet hus: 1957-1965
- Yrsa Stenius, Taxar, kärlek och sorg
- Mereta Mazzarella, November: berättelser
- Eeva Kilpi, Gränslöshetens tid: en berättelse om barndomen, Vinterkrigets tid: barndomsminnen, Längtans tid och Fortsättningskrigets tid
- Tove Jansson, Meddelande: noveller i urval 1971-1997
- Ann-Mari Lindberg, Pappa vet bäst
- Alexander McCall Smith, Ett slags tax
- Arto Paasilinna, Skojarna i örtagården: en rövarhistoria
Intressanta kunde också vara barnböcker och ungdomsböcker som man har läst när man var ung.
Böcker finnsi Helmet-bibliotekens...
Någonting i skildringen (korta kapitel, "stark och gripande") påminner mig om Raija Siekkinens 1988 roman Saari, som kom ut med svenska titeln Kvinnan på ön i 1998.
Boken du letar efter kan vara Trappan av Robert Swindells (Richter, 1999). Det engelska originalet hette Nightmare stairs ('mardrömstrappor').
Bibliotekstanten (Sweden)’s review of Trappan (goodreads.com)
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Tyvärr finns det inte en sådan omfattande fulltextdatabas i Finland. Vi har artikelreferensdatabas ALEKSI för finska och finlandssvenska tidningar och tidskifter, som motsvarar ARTIKELSÖK och ARTO som också är en referensdatabas över inhemska artiklar.
ELEKTRA http://www.lib.helsinki.fi/ELEKTRA/svenska.html
är en fulltextdatabas som inkluderar artiklar från mer än 30 finländska vetenskapliga tidskrifter och också dissertationer. I ARTO finns länkar till ELEKTRAS artikler i heltext.
SUOMA http://www.lib.helsinki.fi/suoma/ är en förteckning över finska nättidskrifter och -tidningar. Många har ett eget arkiv som kan man använda fritt, några är avgiftsbelagda.
ALEKSI, ARTO och ELEKTRA kan användas i Finlands folkbiblioteken, yrkeshögskolor och...
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Nikolaj Andrejevitj Bodisco är begravd på ortodox begravningsplats i Helsingfors. (Foto av minnesmärket http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Helsinki-Orthodox-Cemetery-Admi…)
Kommendant på Bomarsund var Jakob Andrejevitsch Bodisco.
Helsingfors universitets bibliotek (nuförtiden Nationalbiblioteket) har publicerat Suomen kirjallisuus – bibliografier. I serieverket finns listade nästan årligen litteratur som utgivits i Finland från 1940 till mitten av 1990. Exempelvis har man i delen som täcker 1960-talets början uppdelat finlandssvensk litteratur och barn- och ungdomsböcker i egna grupper.
Tyvärr har serien ändrats under åren. I alla delar har man inte skilt finlandssvensk – eller annan i Finland utgiven svensk litteratur. Ibland har man inte heller vuxenlitteratur eller barnlitteratur skilt. Samma gäller t.ex. med den Statistiska årsboken för Finland 2009. I den finns statistik över den inhemska litteraturens utgivningsmängder per årtionde, ända från 1960-talet....
