Hej! Förlåt för att svaret på din fråga kommer så här sent! Med realism hänvisar man å ena sidan till en viss litteraturhistorisk period som började i 1850-talets Frankrike och nådde Norden i slutet av 1800-talet. Å andra sidan kan man med realism mena sanningsenlighet och trovärdighet inom fiktionen.
Typiska exempel på den realistiska periodens litterära verk är t.ex. Honore de Balzacs Pappa Goriot, Gustave Flauberts Madame Bovary och romanerna av Henry James och Leo Tolstoi. Till den nordiska realismen räknas Henrik Ibsens och August Strindbergs verk. I Finland representerades realismen bl.a. Minna Canth och Juhani Aho.
Enligt Erich Auerbach är realismen ett drag som alltid har influerat litteraturen, under hela dess historia – än...
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
Peter Hoegs senaste bok har i svensk översättning utkommit i februari detta år, enligt förlaget.
Huvudstadsregionens bibliotek har en gemensam biblioteksdatabas, HelMet, här man kan se vilka nya titlar, som intresserar i nyhetsförteckningen:
http://www.helmet.fi/ftlist*fin
Biblioteken köper in medier, registrerar dem och utrustar dem för utlåning. Detta brukar gå snabbt! Kolla gärna:
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
Vichtis bibliotek hittas på:
http://vihti.kirjas.to/
Jag tror att den bästa källan att få svar på din fråpga, dvs. tal av Bush som du nu behöver, är att kontakta det nyorganiserade amerika-biblioteket American Resource center,som är beläget vid Helsingfors Universitets bibliotek (Bilioteket är öppet för allmänheten:
American Resource Center at the National Library of Finland
P.O.Box 15 (Unioninkatu 36)
00014 University of Helsinki
Finland
Telephone: +358-9-191 24048
Fax Number: +358-9-652 940
E-mail: arc@usembassy.fi
Hours: Mon-Fri 9-20, Sat 9-16 (Reference services: Mon-Fri 9-17)
Summer Hours: Mon-Fri 9-18, Sat 9-16
En lista över alla Finlandia-pristagarna finns till exempel i Wikipedia (http://fi.wikipedia.org/wiki/Finlandia-palkinto , http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandiapriset ).
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns också en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
Boken "Blomma kruka!", som ingår i Åbo stadsbiblioteks samlingar, är skriven av Leena Arkio-Laine och den behandlar krukväxternas kulturhistoria i Finland.
Här framgår att kärsälilja (Curculigo) heter Snabellilja på svenska. Apostolinmiekka igen heter Apostlalilja (Neomarica northiana). Boken ingår i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr. 573.
Genos, d.v.s. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm är till hjälp i många sammanhang. Så även nu. Genos 26 (1955), sidorna 81-85 redogör för släkten Ristelius i en artikel av Yrjö Hormia http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm (åtminstone nätversionen innehåller några rättskrivningsfel). Söker man efter ledtrådar eller rötter till Ristelius på nätet kommer man även fram till bl.a. sidor om släkten Kylander http://koti.phnet.fi/ossian/kylander.htm vars tavlor 5-14 rör släkten Ristelius. På bägge håll stöter vi på en Samuel Ristelius, son till Per Ristelius, student i Åbo 1697, ärkediakon 1.5.1708, kaplan i Viborgs domkyrka, död 1710 under belägringen av staden. Gift med Birgitta...
Den finska bibliotekslagen finns på undervisningsministeriet hemsida,
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/lait_ja_ohjeet/?lang=sv och den svenska bibliotekslagen hittar du i Rättsnätet,
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19961596.HTM
Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue),
justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...
Kärlek ingår i många böcker, det är inte lätt att urskilja de "riktigt bra" kärleksböckerna. Vi som läsare har olika smak, det som tilltalar den ena kanske inte passar den andra. Men här kommer några titlar som utkommit under år 2008 och som behandlar temat kärlek. Hoppas du hittar trevliga läsupplevelser bland dem!
Ardelius, Gunnar När du blundar tittar jag
Cabot, Meg Ett oemotståndligt begär
Chambers, Aidan Det här är allt
Hoffman, Mary Klostrets gåta
Rai, Bali Förbjuden kärlek
Wahl, Mats Vinterviken
Wing, Rachael Hata Romeo
Ziegesar, Cecily von Älskar, älskar inte
Ja, finskan har homonymer. Till exempel ordet: kuusi,
det menar ju trädet och nummer sex.
Litteratur (på finska) t.ex.
Laalo, Klaus, Säkeistä patoihin : suomen kielen monitulkintaiset sananmuodot. Helsinki : Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 och
Kangasniemi, Heikki, Sana, merkitys, maailma : katsaus leksikaalisen semantiikan perusteisiin. Helsinki : Finn Lectura, 1997.
Boken heter på finska ”Agitaattori” (Enquist, Per Olov: Agitaattori; Helsinki: Tammi, 1979, 951-30-4661-3). Där finns ett kapitel, som heter ”Taivasharppu” (”Himmelharpan”). På svenska heter boken ”Musikanternas uttåg”.
Bäst är att gå in på Fordonsförvaltningscentralen AKEs hemsidor: http://www.ake.fi/AKE_SE/
Där hittar du information bredvidläsnings- och undervisningsmaterial samt deras kontaktuppgifter.
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden...
