Per Stounbjerg artikel Kvindens teatralske indtog i det moderne, som ingår i International Association for Scandinavian Studies, Study Conference (20: Reykjavik: 1994) Litteratur och kjönn i Norden, 1996, ISBN 9979-54-124-5 s.(15) -27,behandlar Zolas Nana och Almqvists Drottningens juvelsmycke. Boken finns i Åbo Akademis bibliotek och kan fjärrlånas.
Christel Tuomi har skrivit Stilstudier i Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist, Pro gradu, Helsinki, Helsingin yliopisto, 1970, finns i Helsingfors universitetsbibliotek.
I många böcker berättar vetenskapsmän varför förälskar vi oss. Och när? Och hur? En av dem är Francesco Alberonis Förälskelse och kärlek från året 1979, som har blivit översatt av Barbro Andersson.
Han har en teori att förälskelsen och kärlek är en frigörelseakt, en undersökning av det möjliga och ett gemensamt projekt till ett aktivt och upplevelserikt liv. Sociologen Alberoni anser förälskelsen vara liksom historia: där finns livsglädje , berusning och rent av revolution.
En annan mycket intressant bok är Barbro Lennéer-Axelsons Kärlek från året 1979. Undertiteln om förälskelse och vänskap, svartsjuka och mognande kärlek berättar om innehållet.
En klassiker är Stendhals Om kärleken,som beskriver fyra olika slag av kärleken: den...
Recept på finskt matbröd kan du hitta i internet på sidorna
http://hem.passagen.se/to72r/recept/bread/mb15.htm
http://hem.passagen.se/lenjoh/bakning/finskt.htm
http://hem.passagen.se/solovetski/ klicka på sidorna
Rysk/finska recept
I huvudstadsregionens stadsbiblioteks samlingar hittade jag 19 talböcker för lästräning. De flesta är i Grankulla bibliotek, några finns på Rikhardsgatans bibliotek i Helsingfors. Man får fram dem i biblioteksdatabasen Plussa med sökorden 'lästräning' och 'talböcker'. De kan beställas till ditt närmaste bibliotek.
Tal- och Punktskriftsbiblioteket i Sverige utger talböcker för lästräning, alltså talböcker inlästa på olika hastigheter. Vi kan försöka fjärrlåna talböcker därifrån. Tal- och punktskriftsbibliotekets hemsidor i internet: www.tpb.se. Från de här sidorna kan man komma till databasen Handikat som innehåller TPB:s talboksbestånd. Det viktiga är då att söka med ordet "lästräning".
Biblioteket för synskadade på Backasgatan har ett...
Lag om upphovsrätten i Sverige och Finland är nästan likadan. Det är olagligt att göra verkexemplar av litterära verk utan författarens lov. Talboken är utgiven av BTJ i Lund på 1992. Vi rekommenderar att ni ta kontakt med BTJ och kräver en förklaring (eller ersättning).
Kontaktuppgifter till BTJ finns i följande address:
http://www.btj.se/kontakt/index.html
Wikipedia definierar så här: En motpåve, eller antipåve är en person som gör anspråk på påvevärdigheten, men som inte har accepterats av Romersk-katolska kyrkan, https://sv.wikipedia.org/wiki/Motp%C3%A5ve . Motpåvarna var oftast valda av den politiska oppositionen, som motvikt till de makter som var bakom den dåvarande påven. Ofta handlade det sig om strid mellan den värdsliga makten (kejsaren, kungen eller till och med mäktiga släkter) och den katolska kyrkan. Det har funnits flera motpåvar, en lista över motpåvar, http://www.newadvent.org/cathen/01582a.htm och lista av påvar, http://www.newadvent.org/cathen/12272b.htm
Mera information i skolans kyrkohistorieböcker och historieböcker, och...
Boken: Nainen ja ero: kertomuksia parisuhteen päättymisestä finns i Borgå stadsbibliotek men den är utlånad. Förfallodagen är 21.8-03 och fyra kunder står i kö för boken.
Du har möjlighet att själv granska om någon bok är inne med hjälp av Webb-biblioteket. Gå först till Borgå stadsbibliotekets hemsida: http://www.porvoo.fi/lib/biblioteket/index.htm
På vänstra sidan ser du länken: medie databas. När du klickar på länken så får du tillträde till Webb-biblioteket.
Var god och klicka på länken sökning och skriv därefter namnet på boken i textrutan bredvid "titel".
Nej, tyvärr har Kristina Carlsons roman "Maan ääreen" inte blivit översatt till svenska. Varför är omöjligt att säga. Du borde kanske kontakta något svenskt eller finlandssvenskt förlag!
Fjärrlånebetsällningarna kan sändas antingen per e-post eller via webbformulär.
Kontaktinformation hittar Ni från sidan
http://www.biblioteken.fi/showhierarchy.asp?hid=835
Närvårdare kallades tidigare primärskötare. Förr i tiden användes yrkesbeteckningen hjälpsköterska. Var vänlig och precisera din andra fråga en aning så skall vi försöka svara på den.
Bra källor för sjukdomar i Finland är Folkhälsoinstitutet http://www.ktl.fi/portal/svenska/, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes http://www.stakes.fi/SV/indexsv.htm och
FPA http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf. Ta kontakt också till Reumaförbundet i Finland rf http://www.reumaliitto.fi/sivut/etusivu/.
Bästa tidskriftsläsare
Om ni är intresserad av att läsa tidskrifter på svenska eller engelska rekommenderar vi er följande bibliotek, Richardsgatan, Tölö och Böle. Böle har det klart största utbudet av tidningar, men de lånas inte alla ut.
Jag skulle rekommendera dig sidorna Opintoluotsi. Där kan du hitta information om studier och vad som krävs, http://www.opintoluotsi.fi/sv-FI/forstasidan . I Opintoluotsi finns även en Internetrådgivning, vars address är här, http://www.opintoluotsi.fi/sv-fi/fraga .
Det finns tyvärr inga böcker på svenska som skulle handla om enbart krut eller andra kinesiska uppfinningar, men det finns böcker på svenska som handlar om uppfinningar i allmänhet, flera av dem kinesiska.
Här är ett exempel:
Uppfinningar: från antikens tandborstar till medeltidens fallskärmar / Peter James & Nick Thorpe. Stockholm: Bonnier Alba, 1997. (På sidan xxii står det om kinesisk vetenskapskonst och på sidan 234 om krut)
Det finns också två böcker på engelska om kinesiska uppfinningar:
The genius of China: 3,000 years of science, discovery, and invention / Robert Temple. London: Prion, 1991.
China: land of discovery and invention / Robert K. G. Temple. 1986.
Dessutom finns det en forskningsrapport om krut, men den kan vara svår...
Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Den största organisationen bland kommunbiblioteken har Helmet-biblioteken (det vill säga städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla). Störst är Böle (Pasila), Berghäll (Kallio), Richardsgatan (Rikhardinkatu), Tölö (Töölö), Östra Centrum (Itäkeskus) och Bibliotek 10 (Kirjasto 10) i Helsingfors, Sello, Äppelbiblioteket (Iso Omena) och Entresse i Esbo och Dickursby (Tikkurila) i Vanda.
Adresser och kontaktinformation hittar du här:
http://www.helmet.fi/sv-FI
Värt ett besök är också Nationalbiblioteket i Helsingfors och det nya Centrumcampusbiblioteket (Kaisa-talo, Kajsa-huset):
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.helsinki.fi/bibliotek/tjaenster/campusbiblioteken/
Tyvärr hittar jag inte en översättning på just den dikten ni frågar om. Några dikter av Manninen har översatts till svenska och åtminstone sex av dem finns i diktsamlingen Skapa den sol som inte finns : hundra år av finsk lyrik / i tolkning av Torsten Pettersson
(Schildts & Söderströms, 2012).
Naturrelaterade teman hittar ni till exempel i Svansång / Joutsenlaulua.
Du nämner de potentiella användarna och menar delvis de som inte besöker biblioteken?
I fall att du menar dem är svaret att delvis tar vi också dem i beaktande.
Svårt att veta vad kunderna vill ha är delvis rätt; vi representerar en viss kulturtradition, en viss referensram, en viss organisation. Det är en begränsning, men en som vi delvis är medvetna om. Kunderna har ett ansvar gentemot biblioteken, de bör informera oss om vad de önskar förutom det vi erbjuder. Det vi redan har rekvirerat kan vi få utlåningsuppgifter om och det är den kvantitativa informationen om hur rätt våra val av olika medier träffat.
En klyfta existerar säkert i förhållande till olika kundgrupper mellan vad vi vill eller kan erbjuda; olika språkgrupper, ideologiska...
Tyvärr har vi inte funnit någon information av arkitekt Ivan Pavlovich Antonov. Vi frågade också forskaren Riitta Niskanen. Hon är forskare i Lahtis stadsmuseum och är specialiserad i arkitektur. Hon visste ingenting om Antonov men sade att ni kan kontakta henne för mera information. Hennes e-mail adressen är riitta.niskanen@lahti.fi. Nu är hon på semester och kommer tillbaka den 24 april. Ni kan också kontakta Finlands arkitekturmuseum http://www.mfa.fi/frontpage som kan kanske också hjälpa er.
