Statistik för allmänna biblioteken i Finland kan man undersöka i biblioteken.fi-sidor:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
På sidan Årliga rapporter (http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/arligarapporter.aspx) kan man se statistik-datan om till exempel antalet biblioteksfackliga eller biblioteksfackliga med högskoleutbildning och också övriga årsverken i hela landet. Det har gjort upp statistik över högskoleutbildade anställda bara tre år, från 2010.
Därifrån kan man hitta till exempel de här data:
Biblioteksfackliga Biblioteksfackliga Övriga
årsverk med högskoleutbild årsverken
Helsingfors 2012 376 174 45
2011 354 170...
Här har du uppgifter, som har tagits ur den nyaste statistiken för allmänna bibliotek i Finland:
Kostnader för medieanskaffningar / Invånare 6,85 e
Totalutlåning / Invånare 21,13
Utlåning: böcker och noter / Invånare 15,58
Antalet bokbussar: 187
Här är adresserna till a) första sidan av statistiken b) till sidan med nyckeltalen.
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?langId=sv
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?pageId=Statistics/Default&Sta…
Dag Hammarskjölds "Markings" ("Vägmärken") finns inte som fulltextdatabas. Helsingfors stadsbibliotek har boken både på svenska och på engelska och även på finska ("Kiinnekohtia"). Kontakta ditt närmaste bibliotek för att få tag i boken.
Aktuell information om finska postnummer och deras uppbyggnad och användning finns på svenska på postens webbsidor:
http://www.posti.fi/svenska/posten-tilldintjanst/sokpostnummer/postnumm…
Tidigare utkom informationen också i bokform:
Postinumeroluettelo - Postnummerkatalog
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
”Fältskärns berättelser” (6 delar) är den mest känd boken av Topelius. Om du tycker om historiska romaner som är spännande och romantiska, kan ”Fältskärns berättelser” vara bra för dig att börja.
Om du vill bli bekant med Topelius som ”sagofarbror”, rekommenderar jag ”Läsning för barn” (8 delar). ”Läsning för barn” innehåller många fina sagor och dikter för barn; också de vuxna kan njuta av dem.
”Boken om vårt land” är äkta klassiker som lärobok: boken har man använt i skolan för många årtionden. ”Boken om vårt land” innehåller artiklar om historia, geografi, etnologi, osv.
Du kan finna alla de här böckerna på HelMet-nätbibliotek: http://www.helmet.fi.
Statistiken för allmänna biblioteken i Finland, http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/ innehåller uppgifter om utlåningen av barnlitteratur i hela Finlands allmänna bibliotek från och med år 2001, du hittar statistikerna i Sök statistik -delen. Äldre uppgifter finns antagligen bara i biblioteken och deras verksamhetsberättelser ifall de har räknat antalen av utlåningen av barnlitteratur. Kanske vore det säkrast att kontakta de bibliotek, vilkas utlåning du skulle vilja bekanta dig med. T.ex. Helsingfors stadsbibliotek har egna uppgifter på deras hemsidor på finska men endast från och med år 2002, på svenska tycks de inte finnas där, se http://www.lib.hel.fi/fi-FI/tilastot/ . Tryckta statistikberättelser finns även, t.ex. Helsingfors, i Helmet...
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
Klassen 33.25 står enligt KAB (Klassifikationssystem för de allmänna biblioteken i finland) för Skatterätt. Ni kan kolla också här: http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html (tesaurus) och här: http://ykl.kirjastot.fi/ (klassifikationssystem också på svenska).
En engelsk tum, inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 tum).
1 tum = 25,4 mm.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tum)
(http://fi.wikipedia.org/wiki/Tuuma)
Enligt detta torde måtten till sängöverkastet vara
2,54 x 80" = 203,2 cm
2,54 x 110" = 279,4 cm
Det måste gälla Maj Bylocks Häxserie som består av berättelserna Häxprovet (1989), Häxans dotter (1990), Häxpojken (1991), Häxguldet (1993), Häxkatten (1995), Häxbrygden (1996) och Häxdoktorn (1998). Serien har utgivits både som skilda böcker och som en samlingsvolym av delarna 1-3 vid namnet I häxornas tid år 2006. Om du kommer ihåg bara en bok, kan det alltså bra hända att du har läst den ovanstående samlingsvolymen i grundskolan. De senare delarna i serien handlar faktiskt om sonen till huvudpersonen i de första böckerna.
Till en början får vi följa med Anneli som bor tillsammans med sina småsyskon och måste fly hemifrån när deras stuga börjar brinna. Hon hittas i skogen av en gammal kvinna, Ylva, som tar hand om henne och lär henne...
Bifogar en förteckning över medlemmarna i Finlands förlagsförening. Förlagen är presenterade i alfabetisk ordning med adressuppgifter och kort utgivningsprofil http://www.skyry.net/sky/jasenet_k.htm
I fråga om barnlitteratur och speciellt bilderböcker kan nämnas Lasten Keskus. De största finlandssvenska förlagen är Schildts och Söderströms förlag.
Jalava förlag har bl.a. specialiserat sig på seriemagasin.
Bland de religiösa kan nämnas Kirjapaja.
Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
Jag hittade ingen strukturformel för vax i alla de böcker som jag bläddrade igenom (dvs. biologiböcker och kemiböcker). Det är ju möjligt att formeln skulle finnas i er dotters skolbok. Men i alla fall hittade jag följande uppgifter om vax i våra finska kemiböcker "Vaxer är estrar av stormolekylära envärda alkoholer och monokarboxylsyror." (Haavisto-Mikkola-Viljanmaa etc., Gymnasiekemi, kurs 2).
En översikt över biblioteksväsendet med aktualiteter finns på undervisningsministeriets avdelning Bibliotek på adressen:
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/?lang=sv .
Där hittar du också länkar till biblioteksstastistik och bibliotekspolitiska program, så som bibliotekspolitiskt program 2010, som finns i pdf-format på adressen:
http://80.248.162.139/OPM/Julkaisut/2003/liitteet/opm_153_kssv.pdf .
Bibliotekslagen 904/98 på svenska finns bl.a. på adressen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980904 . Där sägs bl.a. i 2 kap 3 $: "Kommunerna skall ordna de biblioteks- och informationstjänster som avses i denna lag.
En kommun kan ordna biblioteks- och informationstjänsterna själv, eller helt eller delvis i samverkan med andra kommuner...
Förlust av bibliotekskort bör omedelbart anmälas till biblioteket. Anmälan kan ni göra vid vilket som helst VASKI-bibliotek.
Ni är inte ansvarig för material som lånats med ett förkommet kort efter att ni gjort förlustanmälan till biblioteket.
Ni behöver nödvändigtvis inte vara fysiskt närvarande på ett bibliotek för att göra en förlustanmälan, utan helt enkelt ringa till biblioteket. Genom att ge ert personbeteckning tas ert kort ur bruk.
Genom att ringa till ett bibliotek tas ert kort ur bruk tillfälligt. Om ni råkar få tillbaka ert bibliotekskort, kan kortet aktiveras vid ett Vaski-bibliotek genom att ni visar ett identitetsbevis.
För att fullständigt annullera ert bibliotekskort måste ni befinna er vid ett Vaski-bibliotek med ett...
Om det är fideikommissinstitutionen som intresserar, kunde följande böcker rekommenderas:
Avveckling av fideikommiss : en juridisk framställning om hur fideikommissegendom kan sammanhållas / Thomas Eriksson
Uppsala : Iustus, 2006
Fideikommissarier inom släkten Charpentier : Hahkiala fideikommissgård / [sammanställt av Klaus Charpentier]
Esbo, 2006
Frälsejordens fördelning och omfattning vid mitten av 1500-talet / Olle Ferm
Ingår i: Historisk tidskrift ; 1987 (107), s. [204]-213 : tab.
Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering / Lars-Olof
Larsson
Ingår i: Scandia (Lund); 51, s. [61]-90, 281-283 : kartor, tab.
Adelns ställning och jordägande behandlas även i följande verk:
Adel i förvandling : adliga strategier och...
Det finns statistiker över finska biblioteken: Statistik för allmänna biblioteken i Finland:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
Där är det möjligt att se till exempel hur många finska eller svenska böcker har det lånat på något stadsbibliotek. Men det finns inte statistik över låntagarens modersmål.
Tyvärr har jag inte heller hittat forskningar på detta. Kanske finns det något nyttigt i den här forskningen:
Suomenruotsalaisten kulttuurikäyttäytyminen 1992 / Marina Airo, Krister Ståhlberg, Susan Sundback, Ulrika Wolf-Knuts (2004)
http://finna.fi
Börja med t.ex de här:
1) Grandin, Temple, Vi som förstår djurens språk : [en nyckel till hur djur ser världen] / Temple Grandin, Catherine Johnson ; översättning: Gun Zetterström. Wahlström & Widstrand, 2005
ISBN: 91-46-20224-2 (inb.)
2)Andersson, Thomas B. : Guide till våra vilda djur / Thomas B. Andersson, Rolf Svensson. Wahlström & Widstrand, 2005. ISBN 91-46-21023-7 (inb.)
3)Jensen, Per: Stress i djurvärlden. Stockholm : LT, 1996
ISBN 91-36-03278-6 (inb.)
Försöka också hitta själv här: http://www.helmet.fi , välj "på svenska", Valfria sökord etologi"
Det här låter som Chris Riddells Ottolina- (inte Ofelia eller Octavia direkt, men nära) eller Ada Goth -serie – eller möjligen en blanding av dessa två. De kan lätt blandas ihop eftersom de har många likheter (båda huvudpersonerna bor ensamma i ett stort hus och det förekommer alla möjliga djur i böckerna), och de är ju skrivna av samma författare, så kanske du har läst båda två och kommer ihåg detaljer lite här och där.
Här är en kort sammanfattning samt några kännetecken för vardera serie:
Ottolina bor ensam i ett stort höghus eftersom hennes föräldrar reser jämt runt världen för att samla olika slags intressanta föremål. Hon får dagligen besök av alla möjliga betjänter och hon har ett litet hårigt husdjur som heter Herr Hubb/Mr Munroe...
