Det finns åtminstone några av kvällstidningarnas löpsedlar som mikrofilm i Nationalbibliotekets (Kansalliskirjasto) samlingar. Kontakta Nationalbiblioteket:
kk-pienpainatteet(at)helsinki.fi
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.kansalliskirjasto.fi/kokoelmatjapalvelut/kokoelmat/pienpaina…
Statistik för allmänna biblioteken i Finland kan man undersöka i biblioteken.fi-sidor:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
På sidan Årliga rapporter (http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/arligarapporter.aspx) kan man se statistik-datan om till exempel antalet biblioteksfackliga eller biblioteksfackliga med högskoleutbildning och också övriga årsverken i hela landet. Det har gjort upp statistik över högskoleutbildade anställda bara tre år, från 2010.
Därifrån kan man hitta till exempel de här data:
Biblioteksfackliga Biblioteksfackliga Övriga
årsverk med högskoleutbild årsverken
Helsingfors 2012 376 174 45
2011 354 170...
Jag ber om ursäkt att svaret är försänt. I Wikipedia, en www-encyklopedi, finns det bra artiklar om både svensk och finlandssvensk litteratur och också om svenskspråkiga författare.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_litteratur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_svenskspråkiga_författare
En bra bok för din kompis är Göran Häggs bok Den svenska litteraturhistorien. Kanske är det också bra att gå till hennes hembibliotek och fråga vad annat har de där. Det finns ganska många bra böcker om svensk litteratur.
Det finns en bra artikel i en svensk kunskapsdatabas Nationalencyklopedin (sökord: textilfiber). Databasen finns att tillgå i Esbo, Helsingfors och Vanda stadsbiblioteks kunddatorer.
På Käspaikka-portalen finns det mycket kunskap om textilfibrer, men bara på finska:
http://www.kaspaikka.fi/materiaali-ja-kuluttajatieto/tekstkuitu.html
Den här boken kan också vara värd att läsa:
Textilvård / Mari Haapanen, Tuija Mäntsälä
Boken finns på Helmet-biblioteken: http://helmet.fi/
Det finns en Wikipedia-artikel om ämnet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Textilfiber
Ja, det är möjligt, men svaret kommer här på svenska. Några av oss förstår norska, men det är hårt för mig att skriva på norska.
Nato har 28 medlemsstater enligt Wikipedia – http://no.wikipedia.org/wiki/NATO. I Wikipedia finns det också listan över dom.
Här har du uppgifter, som har tagits ur den nyaste statistiken för allmänna bibliotek i Finland:
Kostnader för medieanskaffningar / Invånare 6,85 e
Totalutlåning / Invånare 21,13
Utlåning: böcker och noter / Invånare 15,58
Antalet bokbussar: 187
Här är adresserna till a) första sidan av statistiken b) till sidan med nyckeltalen.
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?langId=sv
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?pageId=Statistics/Default&Sta…
Enligt Paavolainens 'Vankileirit Suomessa 1918' (Fånglägren i Finland 1918) daterade Carl Tigerstedt sin rapport( eller kanske rapporter) 21.5.1918. Han skrev i uppdrag av lägrets överläkare Klas Richard Sievers. Jag tror att rapporten finns bara i arkiv. Paavolainen ger följande källhänvisningar (numera i Kansallisarkisto/Riksarkivet):
VHH ark E b 1
SVL ark E f 1 och 2
(VHH=Vankeinhoitolaitos/Fångvårdsstyrelsen)
(SLV=Sotavankilaitos/Krigsfångeväsen)
Arkiater Sievers skrev senare en redogörelse om sin verksamhet
Sievers, Richard
Hälsö- och sjukvårdsförhållanden vid fånglägren i Helsingfors, på Sveaborg, Sandhamn och Mjölö efter frihetskriget 1918. - Hfors : Södeström, 1930. - 69 s.
(Boken ingår även i Finska läkaresällskapets handlingar,...
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Något direkt svar på din fråga hittades inte. Däremot går det bra, att härleda begreppet.
Enligt uppslagsverket Nationalencykopedin är: "kommendant (fr. commandant, av commander 'befalla')högste befälhavaren inom en fästning eller en större garnison. Chefen för Svea livgarde är t.ex. kommendant i Stockholm.
Kommendantflygeln torde vara den plats där kommendanten har sina lokaliteter.
Dikten heter Marionetterna och är skriven av Bo Bergman. Den finns i hans första diktsamling som också heter Marionetterna.
Svenska Akademien har gett ut en publikation, Bo Bergman: Vårfrost. Poesi och prosa 1903–1967 med urval, introduktion, kommentarer och ordförklaringar av Per Wästberg. Bland annat här kan du hitta dikten Marionetterna, och publikationen finns tillgänglig som PDF från Svenska Akademiens webbplats www.svenskaakademien.se .
Statistiken för allmänna biblioteken i Finland, http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/ innehåller uppgifter om utlåningen av barnlitteratur i hela Finlands allmänna bibliotek från och med år 2001, du hittar statistikerna i Sök statistik -delen. Äldre uppgifter finns antagligen bara i biblioteken och deras verksamhetsberättelser ifall de har räknat antalen av utlåningen av barnlitteratur. Kanske vore det säkrast att kontakta de bibliotek, vilkas utlåning du skulle vilja bekanta dig med. T.ex. Helsingfors stadsbibliotek har egna uppgifter på deras hemsidor på finska men endast från och med år 2002, på svenska tycks de inte finnas där, se http://www.lib.hel.fi/fi-FI/tilastot/ . Tryckta statistikberättelser finns även, t.ex. Helsingfors, i Helmet...
Klassen 33.25 står enligt KAB (Klassifikationssystem för de allmänna biblioteken i finland) för Skatterätt. Ni kan kolla också här: http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html (tesaurus) och här: http://ykl.kirjastot.fi/ (klassifikationssystem också på svenska).
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn....
Dag Hammarskjölds "Markings" ("Vägmärken") finns inte som fulltextdatabas. Helsingfors stadsbibliotek har boken både på svenska och på engelska och även på finska ("Kiinnekohtia"). Kontakta ditt närmaste bibliotek för att få tag i boken.
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
Det finns statistiker över finska biblioteken: Statistik för allmänna biblioteken i Finland:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
Där är det möjligt att se till exempel hur många finska eller svenska böcker har det lånat på något stadsbibliotek. Men det finns inte statistik över låntagarens modersmål.
Tyvärr har jag inte heller hittat forskningar på detta. Kanske finns det något nyttigt i den här forskningen:
Suomenruotsalaisten kulttuurikäyttäytyminen 1992 / Marina Airo, Krister Ståhlberg, Susan Sundback, Ulrika Wolf-Knuts (2004)
http://finna.fi
