Principer för biblioteksarbetet - Finlands svenska biblioteksförening 1989
Tanken bakom ”principer för biblioteksarbetet” är att samla de etiska principer, som biblioteksbranschens organisationer är eniga om, och som alla biblioteksanställda följer.
1 Biblioteksarbete och samhälle
Målet för biblioteksarbetet är att garantera alla människor andel i den mänskliga kulturens andliga vinningar. de biblioteksanställda befrämjar ett fritt kunskaps- och idéflöde genom att erbjuda biblioteksanvändarna mångsidiga samlingar, den service som hör ihop med dem och sin egen sakkunskap.
2 Kundtjänst
Utgångspunkten för biblioteksarbetet är att respektera användarna. De biblioteksanställda bör behandla användarna jämlikt och hålla personliga uppgifter om dem hemliga. Till yrkesetiken hör principen om att förmedla information konfidentiellt. Bibliotekspersonalen skall med sin yrkeskunskap stöda och bistå alla som söker information.
3 Yrkeskunskap
De biblioteksanställda bör utveckla sin yrkeskunskap och förmedla god yrkespraxis till nya arbetstagare i branschen.
4 Arbetskollektivet
De biblioteksanställda förverkligar och utvecklar gemensamt mål och praxis för biblioteksarbetet, samt visar aktning för andra som är verksamma inom branschen.
Arbetsgruppens kommentarer:
1 Biblioteksarbete och samhälle
Biblioteksväsendets uppgift är att ge var och en möjlighet att ta del av den mänskliga kulturens ansliga vinningar och utnyttja dem för forskning, studier, praktiskt arbete och rekreation samt för att skapa sig en världsbild.
Det samhälleliga målet för biblioteksväsendet är att trygga en allmän informationsförsörjning. Detta kan uppnås genom att främja ett fritt och mångsidigt informationsflöde och genom att opartiskt ge rum för olika åsiktsriktningar. Ett brett utbud av bibliotekstjänster förutsätter arbetsfördelning såväl inom som mellan biblioteken. Till följd av arbetsfördelningen inom biblioteksväsendet har olika typer av bibliotek egna användargrupper. Genom det nationella och internationella samarbetet bildar biblioteken ett biblioteksnät som betjänat alla. Sett som helhet ger nätet tillgång till kunskapsförrådet i mänskligheten andliga kultur i hela dess bredd och djup.
I praktiken förverkligar biblioteken sin uppgift genom att anskaffa litteratur och annat kunskapsmaterial samt genom att ställa detta till allmänt förfogande. Yrkeskunnig personal ordnar samlingarna och till dem hörande service så att de är tillgängliga på lika villkor för alla användargrupper.
Utgångspunkten för anskaffningen, uppordnandet och vården av biblioteksmaterialet bör vara fullständighet och mångsidighet samt användarnas behov, också utöver vad den dagsaktuella efterfrågan ger för handen. Samlingarna bör även innehålla åsikter som uttrycks av minoriteter. Man kan göra begränsningar i utbudet av material som företräder olika åskådningar endast i sådana fall, då innehållet strider mot FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
Hur efterfrågan på service ser ut beror bl.a. på (bör vara: Efterfrågan på service påverkas bl.a. av) att utbildningsnivån förbättras, levnadsnivån höjs, kulturbehoven förändras, fritiden ökar och datatekniken utvecklas. Vävande kunskapsmängd, kommersialisering av kunskapen och ny datateknik kan försvåra den enskilda människans tillgång till information om hon inte har färdigheter eller ekonomiska förutsättningar att skaffa sig och använda den. Därför bör biblioteket också fästa uppmärksamhet vid sådana användargrupper som av olika orsaker löper risk att bli utanför deras service. När man vidareutvecklar verksamhetsformer och arbetsmetoder bör man sörja för att varje människa ges möjlighet att nå den information hon behöver. För att biblioteken skall kunna fylla sin uppgift som en viktig kanal för användarna att skaffa sig information på egna villkor borde var och en ha möjlighet at redan som barn stifta bekantskap med hur man använder biblioteket. I samband med skolgång, utbildning eller på annat sätt (borde vara: i andra sammanhang) borde var och en kunna skaffa sig kunskap om hur man utnyttjar bibliotekets service.
2 Kundtjänst
Ett förtroendefullt förhållande förutsätter att alla behandlas opartiskt och jämlikt. Ett dylikt förtroendefullt bemötande betyder också att t.ex. kundernas frågor eller andra uppgifter som gäller en enskild kund inte ges till utomstående. En enskild individs intimitetsskydd får inte heller äventyras när uppgifter rörande kunder används för forskningsändamål.
En utgångspunkt för biblioteksarbetet är strävan att tillfredsställa kundernas kunskapsbehov genom att utnyttja personalens yrkeskunskap och andra tillbudsstående hjälpmedel. Användarna bör erbjudas sådan väsentlig och mångsidig information som motsvarar deas behov, och de skall vid behov få uppgifter om andra möjligheter att finna information.
Bibliotekspersonalen har emellertid rätt att förlita sig på att användaren förhåller sig kritiskt och ansvarsfullt till den information han/hon får. Användaren är själv ansvarig för hur och till vad han/hon använder informationen.
Bibliotekspersonalen bör opartiskt bistå kunderna i användningen av samlingar och tjänster samt informera dem om användningsmöjligheterna och gällande begränsningar. I biblioteksarbetet bör man beakta de förslag och önskemål gällande bibliotekets verksamhet som användarna framför.
3 Yrkeskunskap
Personalens yrkeskunskap är av avgörande betydelse för biblioteksverksamheten och biblioteksväsendet kan inte fungera utan yrkeskunnig personal. Därför bör varje biblioteksanställd upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet och förmedla god yrkespraxis till nya arbetstagare.
Utbildningen utgör grunden för yrkeskunskapen. Därtill behövs kännedom om bibliotekets uppgifter i samhället, förmåga att uppfatta väsentligheter och att se sitt eget arbete som en del av allt biblioteksarbete. Dessutom förutsätter god yrkespraxis praktisk arbetserfarenhet. Till yrkeskunskapen hör också att man erkänner var gränsen för de egna kunskaperna går.
Yrkeskunskap kan man inte skaffa sig på en gång för hela livet. Biblioteksbranschen, som ständigt är stadd i utveckling, kräver att kunskaperna och färdigheterna fortlöpande utvecklas. Det förutsätter att varje biblioteksanställd vinnlägger sig om att hålla den egna yrkeskunskapen levande, att han/hon följer med biblioteksbranschens utveckling och i mån av möjlighet deltar i vidareutbildningen inom det egna området.
4 Arbetskollektivet
Biblioteksanställda bör sätta värde på sina arbetskamraters yrkesskicklighet och ge stöd åt varandra i de olika arbetsuppgifterna. Biblioteket bör ha demokratiska verksamhets- och ledningsformer bl.a. så att alla berörda parter hörs i beslutsfattandet. I frågor som rör det egna arbetet bör varje medlem i arbetskollektivet höras.
Biblioteksanställda bör förverkliga ovannämnda allmänna principer för biblioteksarbetet. De bör sätta sig in i målen för den egna arbetsplatsen, i dess regler och arbetsmetoder och bidra till att utveckla dem. Gemensamma regler och överenskomna arbetsformer bör följas, men man bör sträva till att ändra dem om de strider mot principerna för biblioteksarbetet.
Det kan uppstå en konflikt mellan bibliotekets uppgift och arbetsgivarens krav på lojalitet, likaså mellan rollen som yrkesmänniska och som privatperson. I egenskap av enskild medborgare har var och en rätt till sin egen samhällssyn och sin egen etiska eller religiösa åskådning, men i biblioteksarbetet bör man tillåta åsiktsfrihet och även avvikande åsikter. Som rättesnöre för hur konflikter inom biblioteksarbetet skall lösas bör varje anställd ha kundens fördel för ögonen och (bör vara: samt) bibliotekets uppgift att trygga den fria tillgången till kunskap.