Förstasida > Biblioteksbranschen > Finlands svenska biblioteksförening > Verksamhet > Årskonferenser > Urvalsprinciper för hälsovården - Carita Bjon

 

ETT DOPP I HÄLSOHAVET
Finlands svenska biblioteksförenings årskonferens 4.-5.9.2003 URVALSPRINCIPER FÖR HÄLSOPUBLIKATIONER
CARITA BJON
FPA , Forskningsavdelningen , Informationstjänsten

 

 

Urval sker vid två tillfällen : vid anskaffning och vid avskrivning! Detta gäller även länklistor med nätpublikationer! Avskrivning är ofta svårare än anskaffning.

Man kan närma sig urvalsproblematiken från två håll : kundernas önskemål/behov eller utgivarens publikationskataloger.

Kundernas behov

  • Mål: Relevant information för kunden dvs. korrekt och begriplig information just då den behövs!
  • Vilka baskunskaper har kunden? Samma information erbjuds för olika kunskapsnivåer. Information avsedd för yrkesfolk kan missförstås av en lekman.
  • Vilken typ av frågor ställer kunderna? Vilken typ av information behövs? Behövs uppslagsverk, faktaböcker, tidskriftsartiklar eller skönlitteratur? Behövs hälsostatistik eller hälsoupplysning?
  • Det är till stor fördel om det finns kopplingar mellan å ena sidan kundtjänsten och å andra sidan inköp, innehållsanalys och katalogisering.

Publikationen

Vi översvämmas av information, men är det NY information? Det är kanske snarare samma information på olika nivåer, sedd ur olika synvinklar eller i olika form. Det är tekniskt sett lättare att publicera nu än förr - detta gäller både tryckt material och elektroniska publikationer.

Vad påverkar informationskällans kvalitet?
1. Målgrupp och ändamål

  • Till vilken målgrupp riktar sig publikationen? Kräver den förkunskaper? Vilken nivå av förkunskaper?Vilket är publikationens syfte? Är det ideellt eller kommersiellt? Speciellt nätpublikationer kan ha oklar målgrupp och dunkelt syfte.
  • Vilket ämnesområde avser publikationen täcka? Det är i allmänhet lättare att bedöma hur väl en bok täcker sitt område och till vem den riktar sig än att bedöma detsamma för en nätpublikation.
  • Framgår målgrupp, syfte och ämnesområde tydligt av presentationen i publikationen?

2. Sakkunskap och tillförlitlighet

  • Vilket är utgivningsåret? Är informationen korrekt och ännu giltig? Inom vissa områden föråldras informationen snabbt och inom andra långsammare eller inte alls. På nätet kan även korrekt information vara missvisande lösryckt från sitt sammanhang.
  • Är innehållet granskat av oberoende part?
  • Vilken organisation eller vilket förlag eller företag har givit ut publikationen? Är organisationen ideell, offentlig, kommersiell? Är förlaget känt och etablerat? Har organisationen intresse av att marknadsföra någon produkt?
  • Finns det sponsorer - vilka (t.ex för nätpublikationer)?
  • Är informationen korrekt och väl underbyggd? Finns det källhänvisningar, referenser, litteraturförteckning? Vilka är källorna?
  • Vem är författaren? Vilken är författarens kompetensnivå? Är han/hon expert på området? Finns det kontaktuppgifter?
  • Tillhör författaren en inriktning (skola) inom sitt vetenskapsområde (t.ex inom psykologi eller alternativ medicin)?
  • Har författaren egna intressen i publikationen, t.ex. ekonomiska? Har författaren skrivit någonting annat?
  • Har boken utkommit i tidigare upplagor?
  • Hur förhåller sig publikationen till andra inom samma område? Överensstämmer informationen?

3. Innehåll

  • Språket : Är publikationen lättläst? Finns facktermer förklarade?
  • Hur lättillgänglig är informationen i publikationen : Finns det index och innehållsförteckning?
  • Presenteras innehållet för målgruppen på ett ändamålsenligt sätt? Är publikationens innehåll allmänt accepterat eller kontroversiellt? Åtminstone i det senare fallet bör källförteckning finnas.
  • Överensstämmer eventuella råd som ges t.ex. för behandling av sjukdomar med gängse praxis? Se t.ex under rubriken " Gängse vård" -källor.
  • Behandlas ämnet ensidigt eller tas olika synvinklar i beaktande? Är innehållet subjektivt eller objektivt? Fakta eller "tyckande" - personliga åsikter eller resultat av forskning? Om ämnet behandlas subjektivt, så borde detta framgå i presentationen av boken.
  • OBS! Personers egna upplevelser är en klass för sig.
  • Är de risker och effekter som nämns betydelsefulla?
  • Tas samtliga hälsoeffekter och risker upp - inte bara ett urval?
  • Är det en primär eller sekundär källa? Obs! Det kan förekomma olika definitioner för dessa begrepp när det gäller tryckta och nätpublikationer.

4. Form

  • Om boken har en CD eller diskett som bilaga - kan kunden använda den (t.ex. statistik, avslappningsövningar)?
  • Layout : Är reklamen lätt att urskilja?

Att utvärdera tidskrifter.

Urvalsprinciperna är desamma som för publikationer i allmänhet. Speciellt borde man beaktas:

  • Vem ger ut tidskriften och varför?
  • Har artiklarna källhänvisningar och bibliografiska uppgifter? Hurudana?
  • I vilka databaser är tidskriften indexerad (Arto, Artikelsök, Medline...)? Utländska tidskrifter kan kontrolleras i NLM:s katalog Locator Plus. Välj "Search Locator Plus", skriv tidskriftens namn, välj "Details" i katalogposten och titta under rubriken "Indexed in".

Att utvärdera nätpublikationer.

Vem som helst kan publicera på internet! I synnerhet med hjälp av det vanligaste kodspråket HTML (sidans adress slutar på .html eller .htm). Urvalsprinciperna är desamma som för publikationer i allmänhet. Speciellt beaktas:

  • Vem upprätthåller sidan och varför?
  • Kontrollera domännamnet i webbadressen (.fi .gov .org .edu .com). OBS! försiktighet om tecknet ~ ingår i nätadressen. Det utmärker ofta någons hemsida.
  • Data om dokumentet: när skrivet, uppdaterat? Nätpublikationer kan vara delvis uppdaterade.
  • Vilka länkar har dokumentet?

Frågor att ta ställning till

  • Hur skall man förhålla sig till reklam?
  • "Tema med variationer" - fenomenet! Skall man köpa en känd experts ALLA böcker även om de förefaller att vara variationer på samma tema?
  • Publiceras det mycket eller litet om ämnet? Om det publiceras litet, skall man då vara flexiblare vid utvärderingen?

Hjälpmedel

  • Är publikationen kurslitteratur vid någon yrkesskola, yrkeshögskola, universitet? I så fall är det lättare att bedöma vilka förkunskaper läsaren bör ha.
  • Finns det någon sakkunnig på området som kan rådfrågas vid anskaffning och avskrivning?
  • Recensioner i facktidskrifter.
  • Var är tidskriften indexerad? Uppgifter om i vilka databaser medicinska vetenskapliga tidskrifter är indexerade finns bl.a. i NLM:s katalog Locator Plus<> .

Hjälpmedel på nätet:

"Gängse vård" -källor på nätet

Evidensbaserad medicin eller "gängse vård" innebär att väl genomförda vetenskapliga studier sammanställs om diagnostik eller behandling av en viss sjukdom, för att sedan kunna användas till att ge vägledning hur man bäst ska diagnosticera eller behandla denna sjukdom hos patienter. För vidare information om begreppet, se t.ex. Uppsala universitet, Medicinska fakulteten .

  • The Cochrane Collaboration . Systematiska översikter av studier med slumpmässigt kontrollerat urval.
  • Käypä hoito . Gängse vård -rekommendationer för läkare och patienter. Målet är att utfärda vårdrekommendationer som lämpar sig för finländska förhållanden och att genom dessa rekommendationer undvika stora variationer i vårdkvaliteten.
  • SBU . Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sverige.
  • Social- och hälsovårdsministeriet . Finland.
  • STAKES: FinOHTA (följer HONcode , dvs. HON handlingssätt för medicinsk och hälsoinformation på nätet).
  • Socialstyrelsen, Sverige

Litteratur

Levi 1999. Risk för desinformation på Internet / Ragnar Levi. Läkartidningen 96(1999)4.

Welsh 2001. Finding and using Health and Medical Information on the Internet / Sue Welsh, Betsy Anagnostelis, Alison Cooke. London : Aslib, 2001.

Carita Bjon, FPA, Forskningsavdelningen, Informationstjänsten, Peltolavägen 3, 20740 ÅBO. Epost: förnamn.efternamn@kela.fi
http//www.kela.fi/<>