Kan vi möta förändringar, Borgå 6.9.2007
Barbro Wigell-Ryynänen,
biblioteksinspektör, Undervisningsministeriet

Framtidsvisioner

Redan Herakleitos som levde i Efesos på 500-talet före vår tideräkning insåg att förändringen är den enda sanna verkligheten.  -Allt flyter, var en annan tanke han brukade framföra. Vår situation just nu är på intet sätt varken ny eller unik.

Kommunerna är mitt inne i den process som kallas kommun- och servicereformen, och den processen kommer ju att pågå under några år framöver. Inom den i ramlagen utsatta tiden har 383 av 392 kommuner lämnat in en utredning och en genomförandeplan till statsrådet. Av dem utnyttjar 44 kommuner möjligheten att lämna en utförligare utredning i slutet av året.

Reformen återspeglas på olika sätt också i statsförvaltningen.
 I något skede kan det vara befogat att se över landskapsbiblioteksnätet, även om det geografiska läget på intet sätt är ett avgörande kriterium. Funktionen som landskapsbibliotek kan likaväl bygga på specialuppgifter som biblioteket har fått av undervisningsministeriet. Bibliotekslagen är tydlig på den här punkten. Verksamhetsområdet för ett landskapsbibliotek bestäms av vederbörande ministerium, står det i lagens 4 §.

Inom statsförvaltningen pågår något som kallas produktivitetsprogrammet, ett program som går ut på att radikalt minska antalet statsanställda. Programmet synar till exempel länsstyrelsernas uppgifter. Vad gäller biblioteksärenden har länsstyrelserna på senare år fått allt flera viktiga uppgifter utöver de tidigare, dvs basservice-undersökningarna, utvärderingen, statistiken, utlåtanden rörande projektansökningar och fortbildning.  Länsstyrelserna beviljar pengar för läsfrämjande och för andra projekt, från och med i år också till anläggningsprojekt, dvs till byggandet av nya bibliotek och anskaffandet av bokbussar med statsandel.

I statsbudgeten saknas även detta år tillräckliga medel för nya anläggningsprojekt, det finns pengar till de åtaganden som gjorts, och till några mindre åtaganden,  men framtiden är än en gång osäker. Vi får se hur det går i den fortsatta budgetbehandlingen.

Just nu är vi två som på ministeriet arbetar med biblioteksärenden. Länge var det osäkert om den vakanta tjänsten skulle kunna bli tillsatt, produktivitetsprogrammet kräver sin tribut från varje avdelning på ministeriet. Tjänsten har dock nu utannonserats (19.8.) och tillsätts vid årsskiftet.

I det bibliotekspolitiska programmet framfördes tanken på en gemensam statlig biblioteksbyrå för de vetenskapliga och de allmänna biblioteken, i dag kanske vi mera funderar på behovet av profilering och klart åtskilda budgetmedel. De allmänna biblioteken servar alla, och måste ha ett brett register. Över hälften av de allmänna bibliotekens utvecklingspengar går direkt till avgifter för Nationalbibibliotekets tjänster, till användningen av Linneakatalogerna, kopieringskatalogiseringen, Nelli och FinElibs elektroniska utbud.

Gemensamma biblioteksärenden diskuteras i den biblioteksadministrativa grupp som kulturministern tillsatte för ett par år sedan. Gruppen är väldigt nyttig för oss som är med, men den har inte mandat att fatta beslut. Beslutsärenden förs till respektive enhetschefer på ministeriet.

Nu finns planer på att ta in också arkiv och museer i gruppen, på grund av gemensamma ärenden som t.ex. det Europeiska digitala biblioteket. De allmänna biblioteken får nu vara med på ett hörn i detta mammutprojekt, dvs EDLnet, European Digital Library, som ett resultat av NAPLEs - de europeiska biblioteksmyndigheternas - påtryckningar, och då ligger ju fokus för vår del på medborgarnas rätt till information, kunskap och upplevelser.

På uppdrag av Undervisningsministeriet utredde länsstyrelserna i år personalsituationen på biblioteken i samband med den årliga basserviceutredningen. På över 60 % av biblioteken var situationen nöjaktig eller dålig.

Bland länsstyrelsernas åtgärdsförslag kan nämnas uppmaningen till kommunerna att se till att det finns tillräckligt med personal och att bibliotekslagens kompetenskrav uppfylls. Kommuner som köper chefstjänster uppmanas därvid att säkra tillräcklig tillgång till sakkunskap och utveckling.

Kommunerna uppmanas göra regionala strategier där biblioteken som basservice beaktas.

Biblioteken uppmanas kartlägga sitt behov av kunnande och säkra personalens möjligheter att delta i fortbildning.

Åbo stadsbibliotek fick statsbidrag för en kartläggning av behovet av personalens kunnande redan år 2005, i Vasa gjordes en motsvarande kartläggning år 2006.

Statsminister Matti Vanhanens II regering har startat tre politikprogram för regeringsperioden:
-arbete, företag och arbetsliv
-hälsofrämjande
-välbefinnande för barn och ungdom samt familjer

Kulturminister Stefan Wallin svarar för koordineringen av det sistnämnda programmet, till programdirektör har utnämnts Georg Henrik Wrede. Ett avsnitt om biblioteksverksamhet för barn och unga har av undertecknad insänts till enheten för ungdomsverksamhet som för kulturpolitiska avdelningens del håller i trådarna.

Hälsofrämjande kan ju också relateras till biblioteken - kallade inte de gamla egyptierna sina papyrusbibliotek för Läkedom för själen? I slutet av augusti ordnade Efeko ett seminarium där en av rubrikerna var Individens och samfundets välbefinnande och bibliotekens service.

Finlands tredje program för kunskapssamhället publicerades förra hösten. Biblioteken och deras tjänster nämns där som en särskild nationell tillgång, jämsides med den höga utbildningsnivån och den regionala jämlikheten. Undervisningsministeriets biblioteksteam har till processeringen i det egna huset bidragit med projektbeskrivningar för vissa större, nationella utvecklingsprojekt. I det förra programmet för kunskapssamhället var den nationella portalen ett projekt som följdes upp fortgående. Även om ett aktivt deltagande i processeringen inte automatiskt innebär projektmedel är det viktigt att biblioteken och deras centrala utvecklingsprojekt är synliga.

Vad gäller EU:s strukturfonder är nu ett projekt under utveckling i samarbete med undervisnings-sidan på ministeriet; Öppna inlärningsmiljöer. Kirsti Kekki har utsetts till ledare för projektet, som kan bli en fin chans för biblioteken att utveckla rollen som aktörer inom livslångt lärande.

Det sker hela tiden förändringar i livsstil, attityder och värderingar, förändringar som noteras också i programmet för kunskapssamhället. Utvecklingsprogrammet för biblioteken 2006-2010 är en utveckling av Biblioteksstrategins handlingsprogram och ett slags svar på förslaget i det nationella programmet för regional utveckling om att utveckla biblioteken på landsbygden till kultur- kunskaps- och aktivitetscentra. Bibliotekens användare förväntar sig i dag samma service från det lilla kommunbiblioteket som de får från de stora stadsbiblioteken. I ca 100 kommuner sköter bibliotekschefen också kulturärenden. Samtidigt som bibliotekarierna skall vara ett slags generalister behövs allt mera specialkunnande även på de mindre biblioteken. 

Web 2:an och de sociala nätverken har på kort tid i grunden förändrat tänkesett och värderingar. Wiki-tänkandet ger utrymme för den enskilda individens kunskaper och kunnande, man har börjat tala om något som kallas swarm intelligence (parviäly), svärmens intelligens, den samlade kunskapen hos individer som gör någonting gemensamt, det må sedan gälla uppslagsverk, biblioteksanvändning eller nyhetsförmedling. Web 2:an handlar kanske allra mest om nytänkande och värderingar.

Tavastehus har i år fått statsbidrag för ett biblioteks-Wiki-projekt, bra presenterat i Kirjastolehti nummer tre för i år.

Att se förändringarna som möjligheter, inte som hot, är den bästa överlevnadsstrategin.