Ulla Kjellman blev pensionär senaste sommar. Hon hade då arbetat hela 36 år i biblioteksbranschen. Det har hänt mycket i denna bransch och vi bad henne berätta lite om det.
Minnen från mina år i bibliotekets tjänst
Jag anställdes 1.3.1972 vid Esse kommunbibliotek på deltid, först som t.f. och från 1.3.1973 som ordinarie. Under tiden läste jag biblioteks- och litteraturkunskap som brevkurser och blev då i tiden kompetent för tjänsten.
Jag har även under åren deltagit i olika fortbildningskurser. Sedan dess har jag varit i bibliotekets tjänst. Jag kan säga att jag har trivts med biblioteksjobbet, det har varit en bra arbetsplats. Vid den tiden var Esse ännu en självständig kommun. Före det hade jag jobbat som kontorist i Kronoby och Esse. För mig var deltid lämpligt när familjen växte och barnen var små.
Biblioteket var inrymt i Överesse skola i ett rum på ca 30m² och det var Esse kommuns huvudbibliotek. Tjänsten var en deltidstjänst på 12-14 tim/vecka och då var inte allt öppethållning utan också inre arbete. I och med att det var ett huvudbibliotek hade jag också det administrativa ansvaret för filialerna i Ytteresse och Lappfors.
Mycket har ändrats sedan dess. De yngre kan knappast förstå hur arbetet fungerade på den tiden. Nu är allt datoriserat. Så var det inte när jag började. Till exempel bokanskaffningen gick till så att hela dåvarande biblioteksnämnden och bibliotekspersonalen i Esse, Lappfors och Ytteresse åkte in till stadens bokhandel och valde ut böcker som köptes in. När böckerna sedan anlände, skulle man hämta dem från posten i stora lådor. Sedan följde katalogisering. Bokkort skulle skrivas på maskin, inskrivning i förvärvskatalog, plastning, inlimning av bokkort o.s.v. Många gånger var det så lite tid att göra allt arbete att böcker togs hem och plastades. Utlåningen sköttes manuellt.
Vi hade också "bokbilsverksamhet" i dåvarande Esse kommun. Första tiden jag var i jobb, körde vi med "taxibil" ut böcker. Det var alltid sista söndagen i månaden. Jag vet inte varför det var söndagsjobb, men antagligen hade folk ledigt på söndagar och kunde låna böcker. Vi skulle lasta böcker i bilen och sedan köra ut till de olika byarna. När vi kom tillbaka tömdes bilen. Statistik gjordes över alla lån.
Dåvarande Purmo kommun var en föregångare och de hade anskaffat en s.k. bokvagn. Det var en vanlig husvagn som hade inretts med bokhyllor. En taxibilist skötte körningen och jag var med och lånade ut böcker. Samarbete inleddes och Esse hyrde bokvagnen två dagar per månad av Purmo. Det var mycket jobb med den. Först skulle böcker väljas ut i biblioteket och lastas in i vagnen. Sedan körde vi ut till byar och gårdsgrupper. Färden började fredagseftermiddag och fortsatte hela följande lördag. Då bokvagnen kom tillbaka till biblioteket skulle vagnen tömmas och köras tillbaka till Purmo. Alla som jobbat med böcker vet att de är tunga, så armmusklerna har nog varit i användning. Speciellt vintertid kunde det vara dåliga vägar och många gånger hände det sig att hela ekipaget satt fast i någon snödriva. När jag tänker tillbaka på den tiden har jag många goda minnen därifrån, speciellt kommer jag ihåg kunderna. När jag började känna bokvagnsbesökarna, visste jag nog vilka böcker de ville ha.
Esse, Purmo och Pedersöre sammanslogs 1.1.1977 till en gemensam kommun. Då kan man nog säga att allt förändrades. Huvudbiblioteket placerades i Bennäs och alla övriga enheter blev s.k. filialer. Esse huvudbibliotek blev Överesse bibliotek.
År 1979 fick vi äntligen en större lokal på ca 150 m² i Essebo (f.d. Esse Plast som ändrats till bibliotekslokal) Nu hade vi mycket större och bättre utrymmen till förfogande. Ett musikrum fanns också där, inrett med fåtöljer och möjligheter att lyssna till musik med hörlurar. Det negativa i Essebo-lokalen var att avståndet till skolan var längre och vägen var ganska trafikfarlig.
Så kom "laman" i början av 90-talet och det var spartider. Man beslöt då att biblioteket skulle flyttas till Esse kommunbyrås och f.d. Esse kommuns sessionssal. Lokalen renoverades och biblioteket flyttade in, än idag finns biblioteket på samma plats. Fördelen med den nuvarande lokalen är att den ligger nära skolområdet och är synlig från Essevägen.
År 1995 ändrades min tjänst till heltid med en tjänstgöringsdag vid huvudbiblioteket i Bennäs. Då jag arbetat ensam under en längre tid tyckte jag det var givande att få jobba tillsammans med arbetskamraterna i Bennäs.
Datoriseringen i biblioteket var en stor förändring till det bättre. Nu kan man kolla allt och söka böcker var som helst. Det är inte som förr då man var tvungen att ringa och beställa böcker från olika bibliotek och landskapsbiblioteket.
Mycket har hänt i mitt liv. Jag trodde nog att livet skulle stanna då min man dog i cancer när han var 51 år. Vår yngsta son var då knappt 9 år gammal. Åren som följde var tunga. Biblioteksjobbet innebär som bekant också kvällstid och det var svårt att få det att gå ihop. Men livet gick i alla fall vidare.
Det har varit en givande tid för mig att jobba i biblioteket. Speciellt kommer jag ihåg skoleleverna, men jag minns även andra biblioteksbesökare som jag träffat under årens lopp.
På min sista arbetsdag i biblioteket kom Överesse skolas elever och sjöng för mig, de hade även gjort teckningar till mig. Denna uppvaktning gladde mig speciellt mycket.
Från och med 1.7.2008 är jag en "glad pensionär". Jag njuter av att få umgås med mina barnbarn. Det känns också bra att bara vara. Nu har jag mera tid för läsning.
Text: Ulla Kjellman