Under Årskonferensen i Nykarleby träffade jag en engagerad bibliotekarie som arbetar med böcker och biblioteksuppgifter på ett - för många av oss - annorlunda och intressant sätt. Hon heter Perdita Fellman och har tidigare arbetat bland annat vid Esbo stadsbibliotek – landskapsbibliotek. Sedan 1986 har hon huvudsakligen tjänstgjort som bokbussbibliotekarie vid Muonio kommunbibliotek.
Det för mig mest intressanta är att bokbussen betjänar tre länder, d.v.s. Finland, Norge och Sverige och att arbetsspråken är många. Kundernas modersmål är finska, svenska, norska, nordsamiska samt tornedalsfinska (= meänkieli). Muonio kommun ansvarar för bokbussen och dess administration och personalen följer finska arbetsavtal och förordningar. Personalen på bokbussen består av en bokbusschaufför, en bokbussbibliotekarie och en biblioteksfunktionär. Biblioteksfunktionären delas mellan huvudbiblioteket och bokbussen. Ett avtal mellan kommunerna Muonio, Enontekis, Kautokeino och Kiruna reglerar verksamheten och bestämmer hur kostnaderna fördelas mellan kommunerna. De ovannämnda samarbetskommunerna ansvarar förutom för sin del av driftskostnaderna även för anskaffningen av sitt mediebestånd i bussen, fördelat utgående från språk och utgivningsland.
Närp-bussen, som bokbussen också kallas efter den s.k. Närp-kommittén som tog initiativ till verksamheten, har besökt många kunder och orter under de tre senaste decennierna.
Ett projekt initierades på 1970-talet av Nordiska ministerrådet. Närp-kommittén (eller Nordiska ämbetsmannakommittén) för regionalpolitik tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att praktiskt pröva hur olika servicefunktioner i glesbygden kan förbättras genom ett gränsöverskridande samarbete. Den första bokbussen har ersatts av en ny och nuvarande bokbuss har 14 år på nacken och har kört över 600 000 kilometer. Bokbussverksamheten är för övrigt ett av de få Närp-projekt som påbörjades på 1970-talet som ännu fungerar.
I flere byar är bokbussen den enda kulturella och sociala verksamhet som fortlevt. Bokbussen kör enligt ett treveckorsschema och arbetsdagarna kan bli upp till 11 timmar långa. Det blir en hel del övernattningar för personalen och per dag kör bussen mellan 100 och 450 kilometer! På ett år rullar bussen drygt 40 000 kilometer. Rutterna sträcker sig via Pajala kommun till Karesuando-området i Kiruna på svenska sidan och till Muonio och Enontekis i finska armen och norrut till Kautokeino kommun på norska finnmarksvidden. Bokbussen har cirka 30 000 lån per år och når mellan 800-1000 låntagare på närmare 140 hållplatser.
Detta unika gränsöverskridande, mångspråkiga och mångkulturella projekt ställer bibliotekspersonalen inför många utmaningar. Den huvudsakliga klassificeringen och indexeringen sker enligt det finska systemet, men kompletteras vid behov även av svenska och norska termer. Det kan för en utomstående vara svårt att få grepp om vilka medieurvalsprinciper som gäller när man skall försöka hitta det optimala urvalet på så många språk och med så många olika medietyper. Det krävs en mycket engagerad, insatt och motiverad personal för att nå ett gott resultat.
Jag vill tacka Perdita för att hon delat med sig av sitt gränsöverskridande och på många sätt krävande arbete.
Text: Beatrice Villman